Jag har tänkt lite på det här med olika kapitel här i livet.. jag vet detta kanske låter lite djupt men hur filosofisk är jag på en skala på 1 till 10? Så oroa er inte för att jag ska börja sväva ut en massa! Haha! :)
Kapitel 1 påbörjades den dagen då jag tog mitt pick och pack och flyttade till Uppsala, då jag tog mitt första steg in i vuxen världen, då jag var tvungen att klara mig på egen hand, vad allt hör till! Tänk sådant roligt kapitel detta var.. saknar den tiden..! :)
Många sena nätter blev det
Kapitel 2 påbörjades den dagen då jag stod lullig och lycklig och skrek och gormade en massa studentsånger på studenttåget in till stan, och sedan inte kunde sluta gråta över att de 3 år i Uppsala nu var slut! "Nu går sista visan" Det var dags att flytta hem till Sandviken igen. Köpte lägenhet och jobbade 1 år medan jag tänkte ut vad nästa kapitel skulle handla om.
Kapitel 3 påbörjades den dagen då jag hade bestämt vilken familj jag skulle bo och jobba för i USA. Då det var dags att fixa visum och allt annat därtill! Då jag stod och kramade pappa hej då på Arlanda, lycklig och spänd för vad som skulle komma, och kunde för allt i världen inte förstå varför di andra tjejerna stod och grinade och hulkade när dom tog farväl av sina föräldrar. Jag som har en tendens att grina för minsta lilla stod nu och log och kunde inte sluta le på hela flygresan över pölen! :)
Glad och lycklig på Arlanda
Livet i USA blev inte alls som jag hade förställt mig, ett år i ett fint hus och väluppfostrade barn.. det fina huset såg jag aldrig och 10 åringen hade jag kunnat kunnat strypt vissa stunder! Men allteftersom vi lärde känna varandra och visste hur vi funkade så blev det ett underbart slut på detta kapitel! Jag älskar di 2 barnen innerligt och saknar dom varje dag.. eller rättare vissa dagar.. för vissa dagar tränger jag under de känslor som finns för barnen och deras mor för att inte bli ledsen! Önskar de kunde bo närmare!!
Philadelphias skyline
Kapitel 4 påbörjades den dag jag klev av planet och mötte mamma och pappa i ett gråmulet oktober Sverige. Då jag tyckte att vägskyltarna såg sååå fjantiga ut och radion som spelade exakt samma låt, Danny - If only you, som när jag jag åkte till Arlanda för ett år sen var lite överväldigande. Jag kunde för allt i världen inte förstå att jag var hemma i Sverige igen, och vad tusan skulle jag göra nu?! Jag hade varit hemma i lite mer än 1 månad så blev jag medsläpad på festen med stort F! :) O´s födelsedagsfest! :) TACK Kim. Och runt jul så kilade vi stadigt! :) Efter 4 månader flyttade jag in hos honom, 6 månader efter det flyttade vi till större och i januari detta år hände sedan något som påbörjade nästa kapitel.
Ute i Högbo 23 juli
Det nuvarande, kapitel 5 påbörjades runt den 26 januari, men det var inte förrän 15 fabruari, en sen alla hjärtans dag present, som detta uppmärksammades. Detta kapitel har kantrats av illamående, välmående, små krämpor och ljuv ljuv lycka!! Barbamamman har också så gott som grinat sig igenom denna graviditet, har grinat över de mest obetydliga saker, så som att hårsprayen nästan varit slut!?! Har nu i skrivande stund 53 dagar kvar på detta kapitel.. Sen påbörjas det största kapitlet i mitt liv..
2 st av de 4 bilderna av vår förmodade lilla tös från ultraljudet den 20 maj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar